Cancer
En släkting till P dog häromdagen. Hon fick veta att hon hade cancer för en månad sen och har legat i respirator sen dess, strax över 60 år bara. Det är så fruktansvärt, en människa som kunde haft tio-femton år till att leva, minst. En förjävlig sjukdom det där.
Det känns alltf lika tungt i hjärtat när någon i ens närhet dör. Man får perspektiv på saker och ting. Vi måste ta hand om varandra, och oss själva. Livet kan ta slut när som helst och det finns inte ett jäkla skit vi kan göra åt det.
Kommentarer
Trackback
