5 maj 2013 kl 09.30

Publicerat 2014-05-05 23:15:16 i Eila

Då föddes hon, vår älskade skitunge. Med ett skrik kom hon ut i världen, världens underbaraste skrik, det mest fantastiska ljud jag hört i hela mitt liv. Min dotter, mitt allt. Ljuset och glädjen i mitt liv. Vår ettåring, finaste, underbaraste, älskade Eila.

Ett helt år gammal! Jag minns allting som igår, faktiskt. Från att jag fick värkar, tills hon kom ut, skrikandes. Älskade barn!

Jag kan inte förstå att det redan gått ett helt år ...

Direktlänk, 0 Kommentarer

Kommentarer

Trackback

angelfina

Alfred, vår fina ängel, vår förstfödda son, somnade in den 24 februari endast tio timmar gammal. Hur lever man vidare efter förlusten av sitt barn? Hur lär man sig att andas igen?

Om mig

Välkommen in till mig. Lärare och ensamstående mamma till två, A, född i februari 2012, som bor uppe bland molnen och för alltid vilar i hjärtat mitt och E som kom med ljuset och livet tillbaka i maj 2013. Jag skriver om min sorg efter ett saknat barn, min kärlek till lillasyster och allt som hör därtill. Det här är min frizon, min sorg och mina ord.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

5 maj 2013 kl 09.30

Kommentera inlägget här:

angelfina

Alfred, vår fina ängel, vår förstfödda son, somnade in den 24 februari endast tio timmar gammal. Hur lever man vidare efter förlusten av sitt barn? Hur lär man sig att andas igen?