Popcorn!
Det blev ett sent jobbskift idag, jag var hemma vid halv åtta, åt varma mackor till middag pch popcorn till efterrätt. Det är sånt jag kan göra när jag inte har ett barn att ta hänsyn till. Det gäller att se det positiva i allt.
E ska för första gången sova två nätter på raken hos sin pappa, det gör ont i mammahjärtat. Men kul för henne. Jag snodde med henne lite tidigare från förskolan idag istället. Vi gick med mormor och fikade på stan. Jobbade bort lite timmar på kvällen sen så vi kan mysa mer nästa vecka. Det är kanske bara att vänja sig.
Nu är glada julen slut slut slut
Jag hade föräldradag på dagis idag och där var det julgransplundring på samlingen. Herregud vilket fantastiskt jobb de gör förskolelärarna! Jag är van att bara ha koll på ett barn, så att ha koll på flera stycken samtidigt är inte det lättaste...
Det är underbart att få möjligheten någon gång per termin att spendera dagen med mitt barn och hennes vänner och se vad de gör hela dagarna, men shit! Helt, totalt slut. Nej, jag håller mig till att arbeta med vuxna tror jag, det är mer på min nivå.
Livet i ultrarapid
En pausknapp hade varit skönt just nu, alternativt ungefär tio timmar till på ett dygn. Det kunde funka, iaf om jag fick sova några av dem. Det är lite mycket nu, ja. Ta en paus och andas en stund. Det är jul om en vecka, nej, jag behöver minst en månad till före jul. Det är alldeles för mycket som ska hinnas med. Sa jag att jag ska vara ledig från jobbet i två veckor? Hur tänkte jag där?
Fantastiska nyheter!
Vi fick fantastiska nyheter angående teatern i eftermiddag. Som vi bråkat och tjafsar och strulat. Och äntligen, äntligen är det löst! Jag pustar ut av lättnad. Den riktiga glädjen har dock inte infunnit sig än. Jag vet inte, det har tagit två år, så det kanske måste få lägga sig först. Fantastiskt är det hur som helst!
Fredagkväll
Har haft en helt fantastiskt rolig kväll med massor av skratt. Det var precis vad jag behövde, så tack för det ni fina (udda) (?) människor.
Eila sover hos sin far i natt och jag har lite svårt att vänja mig vid att sova ensam. En himla tur för mig att det inte blir så ofta ... Men det är underbart att jag har fantastiska teatermänniskor som kan roa mig. Jag har skrattat så jag nästan gråtit hela kvällen.
1:a advent
Klockan är över tio på en söndagkväll och barnet är fortfarande vaket. Mamman hade behövt en dusch, räkningarna är obetalda, leksaker är utspridda överallt, lister ska skruvas fast i barnets rum och julpyntet är kvar i källaren. Oh, the joy! Ser framemot måndagen ...
Aj som ...!
Just nu känner jag mig sjukt handikappad, kan inte göra mycket alls. Det började med en förkylning och feber, en förjäkla hosta på nätterna som nu dessutom slagit ut ryggen. Ont som F-A-N gör det i alla fall. Det är precis en punkt på revbenen på ryggen, aj! Jag hoppas verkligen inte det är en spricka ( jo, man kan få det om man hostar tillräckligt mycket har jag läst) eftersom det då tydligen bara blir värre och värre i två veckors tid innan det blir bättre igen. Seriöst, det kan inte bli värre. Alltså, värk kan jag leva med, det har jag gjort i femton år med mina knän ändå, men den där jäkla smärtan som kommer så fort jag böjer mig åt vänster eller råkar lyfta något. AJ! Jag brukar vara smärttålig, men just då skriker jag rakt ut och skrämmer slag på det stackars barnet som inte förstår vad som händer.
Jag rättade lite arbeten liggandes på golvet idag, det går det också.
Att jobba är ungefär det minsta problemet just nu, och då har jag ett skrivbordsjobb och kan egentligen inte sitta. Mitt hem ska vi inte tala om. Vet ni hur mycket grejer det ligger på golvet om man har en två och ett halvt-åring hemma och ingen plockar upp på kvällarna? Det vet jag ...
När man absolut inte har tid att bli sjuk
Det är exakt då man blir det. Kroppens sätt att säga, nu räcker det! Dags att ta det lugnt! Synd att jag inte har tid med det bara ...
Matmos
Såhär illa kan det gå när man är stressad och trött ... Jag råkade köra över Eilas ryggsäck med bilen, innehållandes hennes matlåda. Jaja, jag behövde inte dela maten i alla fall, det skötte bilen.
Hos storebror
Tog en tripp förbi Alfred idag, det har kommit så jävulusiskt mycket snö och någon måste ju skotta. Jag är så ledsen att jag så sällan är där, men att jobba heltid och ha ett barn ensamt i princip på heltid, det tar på krafterna. Jag vet att han vet att jag älskar honom ändå, och tänker på honom varje dag. Men i mitt hjärta hade det känts bättre om jag hunnit dit i alla fall en gång i veckan och om orken funnits till det.
Mitt hjärta
Att få krypa ner i sängen bredvid denna fantastiska människa varje kväll, känna hur hon gosar in sig i mig. Att få vakna av hennes prat varje morgon, även om det är alldeles för tidigt. Det är något jag aldrig skulle byta bort, aldrig någonsin skulle jag byta bort det. Hennes kärlek är värt mer än någonting annat.
Återigen
Det är så mycket jag skulle vilja skriva och säga här, så mycket jag vill få ur mig. Men jag känner en begränsning, jag kan inte, vill inte skriva allt. Och då hamnar jag i det att jag inte kan skriva någonting istället.
Känner en liten sorgsenhet i det att träden böjer sig för snön, men vackert är det. Otroligt vackert.
Varje kväll känner jag att jag vill skriva, men jag vet inte var jag ska börja och jag inte vad jag kan skriva.
Men jag ska göra ett försök. Igen.
Känner en liten sorgsenhet i det att träden böjer sig för snön, men vackert är det. Otroligt vackert.
Saknad
Usch, vad jag saknar min lilla skruttfis just nu. Nätterna är verkligen jobbigast utan henne. Att inte kunna pussa på henne eller krypa ner bredvid henne, jag hatar det!
I natt sover hon dessutom borta för första gången, utan varken mamma eller pappa och det känns ännu värre. Jag vet att hon har det bra och att hon säkerligen stortrivs hos farmor och farfar. Men hon har det bättre med mig ändå. Och det känns så onödigt eftersom hon likagärna kunnat vara med mig. Det är Ps helg, men han skulle på svensexa och ordnade barnvakt istället.
Lilla älskade skruttfis. Mammas älskling, vänjer man sig någonsin?
Hos Alfred
Det är inte mycket jag har varit hos Alfred nu under våren. Har inte haft ork till det helt enkelt. Det dåliga samvetet gnager i mig, men jag tror att han vet att jag älskar honom ändå, var han än befinner sig. Som tur är har han även andra som bryr sig och är där ibland.
För någon vecka sen var jag där i alla fall, plockade undan vintern och gjorde lite sommar.
Nackdelen med separationer
Ligger hos mina föräldrar och funderar på livet och saknar min älskling som är med sin far. Ända till torsdag ska hon vara med honom, kul för henne men jobbigt för mig. Inte varit utan henne så länge, förutom två gånger när jag varit bortrest. Ont i hjärtat gör det. Vänjer man sig någonsin?
P har mest haft henne någon natt här och där förut, men nu är det tre nätter, hutlöst länge!
"Ledig" dag
P har hämtat Eila och lämnat av henne på förskolan, själv tänkte jag försöka få något gjort idag eftersom jag är ledig från jobbet. Renskriva ett teaterprotokoll, se om det finns någon möjlighet att färdigställa uppsatsen, städa lite och skicka några sista jobbansökningar. Fullspäckad dag med andra ord, innan jag hämtar hem hjärtat vid ett.
Back on track
Jag tänkte göra ett försök här igen, kanske för lång tid framåt, kanske för en stund. Vi får se, men just nu känner jag en lust att skriva igen.
Mycket har hänt här, en hel livstid har passerat sen jag skrev sist tror jag. Jag och P har separerat för några månader sen och utan att gå in på för mycket detaljer så kan jag säga att allting är väldigt komplicerat just nu. Vi har inte löst boendet än, eftersom lägenhetsbristen här är helt sjuk. Av olika anledningar kan vi dock inte bo ihop så just nu bor jag och Eila kvar i alla fall. Förhoppningsvis får någon en lägenhet väldigt, väldigt snart. Och då menar jag verkligen väldigt snart.
Jag har tagit min examen för några månader sen och just nu jobbar jag som privatlärare till en utländsk läkare som ska lära sig svenska. Sommaren blir en kort retur till OK/Q8 och sedan lärarjobb igen till hösten. Var vet jag inte riktigt än. Har idag tackat ja till en ettårstjänst som lärare i svenska som andraspråk till invandrarbarn. Eller ja tackat ja med förbehåll att jag kanske tackar nej igen om någon vecka. Jag har fortfarande förhoppningar uppe om en tillsvidaretjänst någonstans. Får ett besked nästa vecka och sen får vi se. Det är lite dåligt med passande tjänster just nu.
Eila har börjat på förskolan, lite tidigare än det var tänkt. Jag blev tvungen att börja jobba för att kunna försörja mig och ja, då fick det bli så. Hon går bara fem timmar om dagen än så länge och verkar trivas bra, men det är klart att det känns. Det var ju inte såhär det skulle bli. Det har varit mycket förändringar för henne de senaste månaderna och jag kan bara hoppas att det inte kommer påverka henne för mycket i det långa loppet.
Jag försöker avsluta de kurser jag påbörjat den här terminen också, men det känns lönlöst. Uppsatsen ska lämnas in på måndag och jag har knappt börjat. Det är nog bara att ställa in sig på att betala tillbaka en massa till CSN. Det går helt enkelt inte att jobba, plugga och ta hand om ett barn själv. Inte om man ska orka med livet också, och kunna vara en bra mamma. Den enda tiden jag har att plugga är på nätterna och det fungerar inte riktigt när jag är ensam. Jag ska försöka avsluta två av kurserna iaf, så att det inte bränner lika akut i kassan med återbetalningar. Men vi får helt enkelt se vad det blir.
Nu ska jag snart krypa ner med min skruttfia.
Teknikstrul
Det är verkligen spännande med en teknikberoende skola när ingen teknik fungerar. Nya skrivare/kopiatorer som ska förenkla allting för lärarna, men som gjort allting krångligare och bara fungerar ibland. Datorer som inte går att koppla upp så man kan visa eleverna bilder eller filmer. Elevdatorer som inte fungerar och internet som strular. Visst är det spännande? Hej och välkommen papper och penna, dvd och vhs, och svarta (vita) tavlan! Nej inte OH, för det går ju inte att kopiera, men man kan rita på den ....!
Tenta och självvärdering
Jag blir alltid så fundersam när jag skriver en åttatimmars tenta och är klar efter mindre än halva tiden, eller alltid och alltid, det är väl hänt två gånger. Har jag missat något? Ser jag alla frågor? Vad har jag gjort galet? Jag är inte van vid att vara klar så fort, jag brukar alltid lämna in i sista minuten. Men i fredags, när jag var klar efter tre timmar, började jag fundera på om det kanske är så att de sätter ut åtta timmar för att man ska hinna äta lunch också och göra annat emellan. Det kanske verkligen är en hemtenta, i ordets rätta bemärkelse, men istället för flera dagar så har vi en dag som vi får lägga upp som vi vill. Det är märkligt, eftersom jag skrev max antal ord på samtliga frågor på tre timmar och dessutom gick igenom dem några gånger. Jag förstår inte, något måste vara galet.
Nu sitter jag och skriver en självvärdering till mitt utvecklingssamtal på fredag. Om hur jag utvecklats i min lärarroll sen jag började på lärarprogrammet, vad jag gör bra och vad jag kan bli bättre på. Det är inte så lätt. Det ska jag ta fasta på när mina blivande elever ska ha utvecklingssamtal och försöka värdera sig själva.
Hårt arbetande blivande lärare och småbarnsmamma.
Nej men hallå!
Jag har visst varit fullt upptagen med livet så jag har inte hunnit kika in här ens för en stund. Jag är fortfarande fullt upptagen, men ni är visst några stycken som ännu kikar in här ibland, så jag måste ju säga hej.
Just nu sitter jag på gymnasieskolan och planerar ett moment i isländsk litteratur. Jag är ute på min sista praktik, så jag är här nu tre dagar i veckan. Övriga dagar försöker jag umgås med E så mycket jag bara kan, ser ju henne knappt just nu.
Ja, jag läser min sista termin, hoppas jag på. Min historieuppsats är inlämnad, men jag har fortfarande inte fått något ok från handledaren om att jag får gå upp med den. Börjar känna mig väldigt stressad just nu eftersom examensuppsatsen ska påbörjas om bara några veckor och utan betyg i historia får jag inte påbörja den. Visserligen är det inte hela världen om jag måste göra den nästa termin, men jag vill helst slippa ta ut föräldradagar nu och spara dem till sommaren istället. Och ingen kurs de sista tio veckorna betyder inget studiemedel ... Och jag är så taggad på att börja arbeta!
Dock känner jag mig väldigt slut i kropp och sinne just nu och hade behövt sova ett dygn minst. Men imorgon har jag tenta i lärares yrkesetik i åtta timmar, så ingen rast och ingen ro. Och så mycket vila blir det inte med en snart ett och en halvåring hemma. Fullt ös från morgon till kväll.
