Är på väg till Gällivare nu för att träffa en barnläkare och gå igenom händelserapporten. Jag är jättenervös. Inte så mycket egentligen för vad han ska säga, vi vet ju redan vad Alfred dog av, men ja, det känns jobbigt att gå igenom allting igen. Sen är jag orolig för om han verkligen har pratat med alla inblandade eller om han bara tänker läsa från rapporten.

Jag har skrivit en lapp med alla frågor som jag gick igenom med kuratorn igår, men om han inte haft kontakt med någon är det väl inte mycket han kan svara på.

Vi vill ju också veta hur sjukhuset kommer agera nu, om de kommer göra en egen anmälan, men jag hoppas inte på för mycket.

Det känns som att mötet kanske tar en halvtimme max och vi får inte veta ett dugg som vi inte redan vet.

Ja, vi får se hur det går. Håll tummarna att det går bra!