Då var festivalen över

I år är första året jag inte ens satt min fot på festivalen, inte ens på dagtid har jag varit där, för första gången sen festivalen startade för vadå, 12 år sen? Även om jag jobbat tidigare år har jag i alla fall varit någon dag, men inte i år. Jag har helt enkelt totalignorerat den. Känns helt ok faktiskt, i år kunde jag inte bry mig mindre om någon festival. Har istället haft lugna hemmakvällar, gått och lagt mig tidigt. Vad skulle jag egentligen göra där med alla glada, fulla människor?
 
Fullt med folk har vi haft på jobbet i alla fall, det kryllar av turister, överallt är det turister. Men det är nog aldrig så öde som en morgon under festivalhelgen. Ingen människa någonstans. Här är kl 8 tror jag, ber om ursäkt för dålig kvalite på bilden. Tomt.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

angelfina

Alfred, vår fina ängel, vår förstfödda son, somnade in den 24 februari endast tio timmar gammal. Hur lever man vidare efter förlusten av sitt barn? Hur lär man sig att andas igen?

RSS 2.0