Vi var och  pratade med verksamhetschefen på vårdcentralen idag till händelserapporten. Jag har en känsla att det kommer bli rätt långt det jag skriver så jag återkommer imorgon när jag sitter vid en dator, annars kommer jag bli galen på telefonen. Det var i alla fall ett intressant samtal och vi fick bland annat veta att de inte förlöser barn med ryggmärgsbråck överhuvudtaget i landstinget, alltså varken i Gällivare eller Sunderbyn. Tidigare har de sagt att de inte förlöser barn i säte annat än med snitt eftersom kompetensen saknas och tydligen då inte heller barn med ryggmärgsbråck, eller som jag förstod det, överhuvudtaget förlossningar som kan ses som riskförlossningar. Vi skulle alltså blivit skickade till Umeå eller till och med Uppsala om de vetat hur det låg till, men vi fick föda på akuten på ett sjukhus som inte ens är ett sjukhus annat  än på papper. 

 

Nu undrar jag då om man inte borde vara ännu noggrannare med att kolla upp såna här saker om man nu själv är medveten om att man inte klarar av det? Borde det då inte vara ännu viktigare med exempelvis sena ultraljud?

 

Hur kan det inte i ett helt landsting finnas kompetens till att hantera riskförlossningar? Varför har vi egentligen landstinget, vi har ju uppenbarligen ingen sjukvård? Stäng ner hela skiten!