Gravstenen

Vi har inte fått någon faktura från Naturstensbolaget som vi beställt Alfreds sten ifrån. Det står i villkoren att de skickar halva fakturan innan stenen börjat tillverkas och den andra halvan när stenen är på plats, så ja lite har jag ju funderat på varför den aldrig kom, men samtidigt tänkte jag att jaja, de skickar kanske hela sen. Tänkte att jag skulle ringa dit i veckan om jag inte hörde något, men han ringde mig idag. Tydligen ska fakturan vara skickad och levererad till min mail den 10 april, men det är den definitivt inte. Har letat igenom hela mailen, men den finns inte där. Däremot fick jag två fakturor idag, en som kom på dagen innan jag pratade med honom på Naturstensbolaget och en som kom efteråt, då han skulle skicka en ny. Mysko. Nu är den i alla fall betald, Tyvärr står det i fakturan att de inte börjar tillverka stenen förrän den delen av fakturan är betald och då vet jag inte hur länge det dröjer innan den är på plats, men samtidigt tyckte jag han sa att de vill få dit alla stenar innan semestern, så då borde den ju vara klar i alla fall. De hade hunnit gå för dagen när jag ringde tillbaka tyvärr, men jag får prova imorgon igen. Eftersom det annars är tio veckors leveranstid kommer ju inte stenen komma dit under sommaren i så fall. Åh, jag tänkte ju ringa tidigare och höra, men jag skjuter upp allting, orkar inte riktigt ta tag i det.
 
Nu kan jag väl inte göra så mycket annat än vänta till imorgon då jag kan höra när de tror att den kommer på plats. Jag vill ju ha dit den nu, så vi kan få ordning sen, så vi kan släppa det och gå vidare. Innan allting är klart känns det som att vi inte kommer någonstans. Visserligen måste vi vänta på händelserapporten som väl kommer till hösten någon gång och ta tag i anmälan och hela den biten, men med stenen på plats är det i alla fall ytterligare en bit på vägen. Ett steg i sorgebearbetningen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

angelfina

Alfred, vår fina ängel, vår förstfödda son, somnade in den 24 februari endast tio timmar gammal. Hur lever man vidare efter förlusten av sitt barn? Hur lär man sig att andas igen?

RSS 2.0