Har börjat läsa en bok till skolan, fantastiskt bra, men den gör väldigt ont för mig. Vet inte riktigt varför jag blev tilldelad just den boken. Det är en kurdisk man som skriver och berättar om sin mamma om tiden från när de flyttade till Sverige. En kvinna som fött 15 barn varav 7 dog som nyfödda (före eller efter förlossningen). Som om inte det vore nog berättar han också om de månaderna barnen tog hand om sin mor som låg döende. Det blir väldigt personligt och känsligt för mig som har döden i färskt minne.

Jag ska redovisa den på måndag, så jag får väl kämpa mig igenom den.