God morgon!

Här ligger huset och sover och jag är uppe och fixar och donar.

Vi har haft en väldigt svårsövd bebis som bara somnar för natten genom att snutta vid bröstet, men igår bestämde jag mig för att få bort det en gång för alla. Så nu fick hon bråka i min famn tills hon somnade istället och det gick förvånansvärt bra. Vid halv ett kom hon till ro och sov till sju imorse. Jag vaknade av att hon låg och pratade i sin säng, men hon verkade så nöjd så jag halvsov en stund till. Strax före åtta tyckte hon dock att det var dags för mig att vakna. Hon fick lite mat och vi låg och myste en stund, sen blev hon trött igen och då låg jag bara bredvid henne och smekte henne över huvudet så somnade hon om igen. Så väldigt bra för att vara första natten, men jag väntar mig en hel del bråk under veckan.

Nu kände jag mig dock som världens elakaste som inte ger henne bröstet när hon vill ha det, så kanske är jag dum och borde låta henne snutta istället..



Kommentarer
Cecilia

Bara du själv som känner vad som känns rätt för er.
Jag vill inte att Casper ska vara beroende av mig för att kunna somna, tyckte det var så jobbigt med Rasmus att ha det så, och han vill heller inte äta när han är trött så det är toppen, ger honom tutten och han somnar med den istället. Än så länge äter han på natten men det hoppas jag att han själv fixar bort snart, har inte mage att neka honom bröstet på natten och ids för den delen inte tjorva med det då heller. Mata och somna om är enklare ;)

Svar: Jo, jag vet :) Nej, jag vill inte heller det, men jag har inte orkat ta tag i det och bråka med henne om den saken. Det blir väl lätt så med första barnet har jag förstått och sen lär man sig till nästa :) E vaknar inte så mycket på nätterna nu som tur är, annars hade det nog blivit jobbigt, för då hade nog inte jag heller orkat bråka :)
Jenny

2013-08-21 @ 22:32:20


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

angelfina

Alfred, vår fina ängel, vår förstfödda son, somnade in den 24 februari endast tio timmar gammal. Hur lever man vidare efter förlusten av sitt barn? Hur lär man sig att andas igen?

RSS 2.0