Snart är det Alfreds ettårsdag

Alfreds ettårsdag börjar närma sig och jag vet inte alls vad vi ska göra. Baka en tårta så klart, och kanske gå med lite ballonger och en present till Alfred. Men sen då? Det känns ju lite konstigt att fira en ettåring som inte är där.
 
Som tur var är det på en söndag, så jag slipper sitta på jobbet och må dåligt, om jag ens skulle orka gå dit. Tur i oturen, eller vad man nu säger.
 
Men ett år redan, herregud, tänk att det redan har gått ett år. En evighet och samtidigt så fort. Det känns inte som att jag varit medveten om så mycket som hänt det senaste året, det har liksom bara... hänt. Ett år..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

angelfina

Alfred, vår fina ängel, vår förstfödda son, somnade in den 24 februari endast tio timmar gammal. Hur lever man vidare efter förlusten av sitt barn? Hur lär man sig att andas igen?

RSS 2.0